Fibromyalgi drabbar cirka 2-3% av befolkningen globalt och är vanligare bland kvinnor. Tillståndet kännetecknas av utbredd smärta, trötthet, kognitiva besvär, samt försämrad arbetsförmåga och livskvalitet. Vägen till diagnos är ofta lång och resurskrävande och fibromyalgi innebär en hög ekonomisk börda. Hur ser detta ut i Sverige, samt vilken betydelse covid-19 och pandemin haft för vårdkonsumtion och sjukdomsförloppet.
Att undersöka sjukdomsbördan hos individer med diagnosen fibromyalgi, analysera relationen till covid-19, samt jämföra med matchade kontroller utan diagnosen fibromyalgi.
Ur en kohort av individer folkbokförda i Region Stockholm eller Västra Götalandsregionen år 2015 identifierades alla med diagnosen fibromyalgi från år 2016, och matchades (ålder, kön, civilstånd, region och kalendertid) med fyra kontroller.
Data hämtades från SCIFI-PEARL-projektets länkade registerdata från primärvård, specialistvård och läkemedelsregister. Antal vårdbesök skattas över tid både före och efter diagnosen sätts. Samsjukligheten analyserades och jämfördes mellan grupperna, samt sambandet mellan fibromyalgi och post-covid.
Professor, forskargruppsledare
anna.ekman@gu.se
Genomförs i samverkan med Riksförbundet Fibromyalgi & Långvarig smärta.
Finansieras av Fibromyalgiförbundets forskningsstiftelse.