Det finns ganska lite studier i litteraturen som undersöker långvarig smärta hos canceröverlevare. Det är viktigt med grundläggande kunskap om hur vanligt det är med långvarig smärta hos canceröverlevare och särskilt hur vanligt det är med generaliserad långvarig smärta. Det är också viktigt att ta reda på hur vanligt det är att canceröverlevare med långvarig smärta får den smärtrehabilitering de har behov av.
Eftersom Covid-19 är en ny och outforskad sjukdom finns det få studier av långtidseffekter, efter återhämtning från akut Covid-19. Vi fokuserar här på Covid-19 och smärtrelaterade symtom, då det finns en risk för ökning av långvarig smärta, ett redan stort folkhälsoproblem.
Den engelska benämningen chronic widespread pain översätts på svenska till långvarig generaliserad smärta. Detta beskriver en smärta som inte är lokal eller regional, utan spridd över flera delar av kroppen.
Med smärtteckningar kan personer med långvarig smärta rita in vilka områden de har ont i och därifrån kan vi identifiera om det handlar om till exempel en lokal eller generaliserad smärta. Men för att göra detta måste vi bestämma mer exakt vad vi menar med generaliserad smärts (widespread pain). Vi behöver en definition.
I forskargruppen använder vi nu definitionen enligt artikel av Nicholas et al. 2019 [1], där kriterierna är
smärta i minst 4 av 5 möjliga kroppsregioner [2]
smärta i minst 3 av kroppskvadranterna (fyra delar av kroppen som delas in horisontellt vid navel och lodrätt indelning i höger och vänster del)
smärta axialt (nacke, rygg, bröstkorg och mage)
smärtan kvarstår i minst 3 månader
Källor: Chronic Widespread Pain
[1] Nicholas M, Vlaeyen JW, Rief W, Barke A, Aziz Q, Benoliel R, Cohen M, Evers S, Giamberardino MA, Goebel A, Korwisi B. The IASP classification of chronic pain for ICD-11: chronic primary pain. Pain. 2019 Jan 1;160(1):28-37.
[2] Kroppsregionerna definieras inte i artikeln. Vi använder just nu indelningen 1) huvud, 2) nacke, 3) bröstkorg, buk, bäcken, 4) övre extremitet, 5) nedre extremitet. Huvudet (Caput) – Den övre delen av kroppen, som inkluderar hjärnan, ögonen, öronen, näsan, munnen och de delar av halsen som är nära huvudet. Nacken (Collum) – Området mellan huvudet och bröstkorgen. Det omfattar muskler, nerver (som halsnervplexat) och viktiga strukturer som luftstrupen och matstrupen. Ryggraden här utgör den cervicala delen av columna vertebralis. Bröstkorgen (Thorax) – Området mellan nacken och buken, vilket innehåller organ som hjärtat, lungorna, stora blodkärl samt bröstbenet och de första delarna av ryggraden (thorakala delar av columna vertebralis). Detta område omsluts av revbenen och är det primära området för andning och cirkulation. Buken (Abdomen) – Området mellan bröstkorgen och bäckenet. Detta rymmer organ som magen, levern, tarmarna, mjälten och njurarna. Det sträcker sig från diafragman till det övre bäckenet. Bäckenet (Pelvis) – Området mellan nedre delen av buken och benen. Det innehåller organ som urinblåsan, könsorganen och delar av tarmarna. Ryggraden övergår här i den lumbosakrala delen av columna vertebralis. Övre extremiteter (Arms) – Omfattar axlar, armar, armbågar, handleder och händer. Detta är en funktionell region för rörelse och styrka. Nedre extremiteter (Bens) – Omfattar höfter, lår, knän, vader, fötter och tår. Detta är en annan funktionell region för att stödja kroppens vikt och möjliggöra rörelse.
Ryggen (dorsum) ingår i de ovan nämnda regionerna och omfattar den bakre delen av kroppen från nacken ned till bäckenet och är den dorsala ytan av torso. Det är en central struktur som består av ryggraden (columna vertebralis) och de omgivande musklerna, nerverna och ligamenten.
Att hitta olika sätt att mäta smärta är en utmaning. Smärta är en subjektiv upplevelse och som ofta mäts med frågeformulär. Det är viktigt att hitta andra mått för smärtan som kompletterar frågorna. Då kan vi fånga olika delar av smärtan och dess implikationer. Trycksmärttrösklar är ett sådant mått, som kan kombineras i olika experimentella och kliniska situationer.
När man mäter trycksmärttrösklar behöver man sätta ett maximalt tryck för att undvika skador. Om man vill mäta flera trycksmärttrösklar på en och samma individ under en undersökning kan det vara svårt att veta hur dessa mätningar sedan skall analyseras statistiskt, då en del av dem kommer vara censurerade. Hur kan vi mäta förändring över tid med censurerade smärttrösklar?